The Conquest of Everest

Var det bättre förr? Mja, annorlunda var det åtminstone. Av en slump började jag glo på The Conquest of Everest från 1953, som verkligen sticker ut bland dokumentärerna på Netflix.

Det jag tycker är intressant är hur begränsningarna har format filmen. Att spela in dialog på ett berg 1953 var i princip omöjligt, så filmen bygger på tre saker: bild, musik och en berättarröst. Jag har inte så mycket belägg för det, men jag tror att en del av vår voiceover-tradition kommer just därifrån. Foley, alltså ljudläggning, var långt ifrån vad det är idag, så musiken fick göra både sitt eget jobb och ljudläggarens. Det kallas mickey mousing, efter dåtidens tecknade filmer där en trumvirvel fick illustrera att Kalle Anka sprang in i en vägg.


Det är imponerande hur långt man kommer med bara bild, musik och voiceover. Och då har jag inte ens börjat prata om hur det måste ha varit att släpa tunga kameror uppåt Everest, troligtvis i halvdana friluftskläder.

Föregående
Föregående

Själen är större än världen

Nästa
Nästa

Calendar Girls